En till lean-princip som har en tydlig parallell i aikido: See the Whole.
See the Whole innebär att man alltid ska ta hänsyn till helheten, till hela systemet som ska byggas, se till hela verksamheten som systemet ska stödja. Om man inte gör det finns en uppenbar risk att man suboptimerar. Man riskerar helt enkelt att lägga krut på fel saker. Om man ser till helheten så ser man var man ska lägga energi, tid och pengar för att få ett system eller en applikation som på bästa sätt hjälper en verksamhet.
Och i aikidon då, när ser vi helheten där? Typ jämt. En nybörjare har fullt upp med att hålla koll på sina händer och fötter, så deras fokus tenderar att hamna ute i händerna och fötterna. En mer erfaren aikidoka har flyttat fokus från de yttre extremiteterna in mot kroppens centrum och får ett mer koordinerat rörelsemönster, mer kraft i rörelserna och en bättre balans. En väldigt erfaren aikidoka tar med partnern i tekniken också, så att partnerns rörelse och energi blir en integrerad del av tekniken. En jätteerfaren aikidoka kan utföra en teknik nästan utan att använda armar eller ben...
I klubben jag tränar i, KFUM-KFUK Uppsala Aikido, har vi en instruktör som tydligt sätter ihop allt till en helhet. När han instruerar brukar han räkna momenten han gör så att det ska bli tydligt och pedagogiskt hur tekniken ska utföras. Han kommer aldrig längre än till "ett". Möjligtvis ett lite utdraget "eeeett". Men aldrig "två". Jag tror inte han själv är medveten om att han aldrig räknar längre än till ett.
Och ser man på helheten så är det bara, "ett", the Whole. See?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar